En fin Cornelisdag i lite mindre format


Posted on 18th augusti, by Joakim Lind in Cornelisdagen. No Comments

Arrangemang: Cornelissällskapet i samarbete med Hasselbacken.

Så har då den 32:a Cornelisdagen begåtts, om än i ett något blygsammare format än tidigare.

Ja det är klart, ungefär så här såg det väl ut när vi började med Cornelisdagen uppe på Mosebacke – en scen bara en decimeter över markplan, en relativt enkel ljudanläggning och en belysning i miniformat. Men vad gjorde det? Artisternas kvalitet beror på yttre attribut, de har sina inbyggda utförsgåvor som gör trivselfaktorn.
Från Mosebacke till Rival vid Mariatorget och nu Hasselbacken på Kungliga Djurgården har vi flyttat begivenheten.
Inget dåligt ställe alls, Hasselbacken, men en kanske något oturligt vald dag eftersom så mycket annat hände i stan samtidigt. Publiktillströmningen hade med andra ord kunnat vara bättre.
Ett par hundra entusiaster hade i alla fall, trots trafikproblem, tagit sig dit, framför allt med buss eller spårvagn som landar alldeles vid entrén, för att lyssna till sång och musik i det till största delen vackra vädret.

En ny bekant, Ruben Lindström, inledde dagen med den äran. Ung man med gitarr och duktig, en kompis stödde med en extra gitarr och en kördam la till stämmor. Välljudande och nytt!
Sedan fick vi lyssna till en av de två första mottagarna av det nyinrättade Skrivarpriset, Erik Henebratt. Honom träffade vi ju också på Rival förra året då han fick sitt pris.

Jonas Amcoff

Efter honom kom en annan gammal bekant, Helena Eriksson med kompmusikerna Björn Lundquist och Anders Färdal, en trio som verkligen kan få det att lyfta.

Dagens verkliga överraskning, åtminstone för min del, var Jonas Amcoff från Örebro. En trubadur med verklig spelglädje och ett framträdande i proffsklass. Varför har vi inte fått träffa honom tidigare?

Cornelis och Damerna

Regina Lund


Cornelis och Damerna
har vi sett och hört tidigare och träffar dem gärna igen. Nu fick de också uppskattat sällskap av Regina Lund.

 

 

Dotter

Musikanterna

Lite indiepop fick vi oss till livs av den väna Dotter, som överraskade med att också framföra Cornelis ”trasiga skor” alldeles lysande, varefter välspelande och lika välsjungande Musikanterna från Nynäshamn intog scenen.

En som kände Cornelis när det begav sig är den fine trubaduren Finn Zetterholm. Han bjöd oss på berättelser ur verkliga livet där Cornelis hade en framträdande roll i historierna. Finns egna sånger har också budskap och sinnrika ordsvängar som roar och lockar till eftertanke.

Finn Zetterholm

Presentatören och trubaduren Joakim Norsten bjöd på småprat medan det i bakgrunden riggades med sladdar och mikrofoner för nästa gäng, Martin & Direktionen. Förstärkta med Anders Lago tog de oss med på en musikalisk resa med Kapten Martin (Tode) som färdledare. ”Riktigt jä…a bra!” som en ur publiken uttryckte saken.

Martin och Direktionen

Emil Assergård med kompis


Emil Assergård
med kompis blev ytterligare en ny bekantskap, varefter en verklig veteran i sådana här sammanhang steg fram inför den lilla publiken.

 

Ewert Ljusberg

Ewert Ljusberg gör liksom inga misstag när han slår an sin tolvsträngade gitarr och sjunger sina visor, berättar sina historier och ger oss hela sin inneboende poetiska känsla, sin humor och värme.
Även Ewert kände ju Cornelis och har många historier från den tiden att ge oss, och han gör det med självdistans och insikt.

När lördagsmörkret föll kunde garvade Södermalmsbandet De SöderVisa och svängiga Lindblad & Frick runda av Hasselbackens allra första Cornelisdag – geografiskt en bit från Mosebacke men musikaliskt förstås med samma varma närhet till Mäster Cees och hans poesi.

Text och foto: Lasse Jansson





Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *